1926 lagstadgades att borgerlig begravning är en medborgerlig rättighet, och att det är en privat angelägenhet vad man väljer.
En borgerlig begravningsakt är en ceremoni där var och en helt fritt kan bestämma hur begravningsakten skall utformas. Tvärtemot vad många tror, kan den borgerliga ceremonin innehålla religiösa inslag.
Oavsett om man tillhör Svenska kyrkan eller något annat trossamfund kan man välja en borgerlig begravningsakt. Den som förrättar är officiant vid borgerlig begravning och det kan vara en anhörig, arbetskamrat eller annan person som är villig att ställa upp att förrätta begravningsakten. Här finns inga lagliga hinder. I en del kommuner finns också särskilt utsedda begravningsförrättare och många begravningsbyråer har egna officianter som genomgått Sveriges Begravningsbyråers Förbunds utbildning för borgerliga begravningsförrättare.
Enligt begravningslagen är huvudmannen (Svenska kyrkan) skyldig att upplåta lämplig lokal för ceremonien, oavsett trossamfund. Det vanligaste är att man hänvisas till befintliga begravnings- eller krematoriekapell.
Om dessa inte skulle gå att använda, exempelvis om kapellet inte rymmer alla gäster vid en begravning, så är det huvudmannens ansvar att hänvisa till annan lämplig lokal. Självklart går det att förlägga begravningen någon annanstans än i de av huvudmannen anvisade lokalerna. Man får i sådana fall räkna med att stå för eventuell hyreskostnad själv.
Det finns heller ingenting som hindrar att begravningen förläggs utomhus, i det egna hemmet eller annan plats, bara det är praktiskt möjligt.